Dyk nr: 21, Vagnhärad / kalkbrott
Vi tussar ihop oss med Stockholms grodmän (och kvinnor) och åker till Vagnhärad. Det är skit långt dit! När vi äntligen kom fram höll vi på att dundra in i framförvarande bil (med andra dykkompisar) som ville svänga in ett avtag för tidigt, passat bakdel mot cheva van front é "tunga" odds, men håttefiret var på vår sida denna gången...
När det väl var dags att hoppa i kommer nästa nerköp, vi blir avdelade att vara räddningsdykare och får sitta med det mesta på och vänta tills det kommer upp några som kan avlösa. Nu vill jag inte vara kinkig, det är kanonbra att hålla hårt på säkerhet, men jag har ju inte ens gått rescue ännu!
Dykningen var helt ok, det är med en känsla av absurdism man "svävar" i en tidigare övervattensmiljö. Vi gick i från atollen i brott 2 och simmade genom grottan / tunneln till brott 1, vidare bort mot verkstaden men vi vände vid stenröset för det kom ett nytt dykgäng där och då blev sikten lidande (minst sagt). Simmade tillbaka ut i brott 2, bort till huset eller skjulet eller vad det nu har varit, jag försökte komma in genom ett fönster men paketet tog emot (det på ryggen!). Vi tuffade vidare och kollade in samt provsatt Forden, tror jag att det var, jag hittade inte registreringsbeviset i handskfacket, det är nog någon som har tagit det förut ;-). När vi hade simmat runt halvt om halvt planlöst för att bli pissnödiga eller göra slut på luft, vilket som nu kom först, beslöt vi att gå upp (det blev pissnödig). Vi lyckades att komma upp EXAKT där vi gick i, det var en j-ligt skön känsla då vi var sista paret upp, man låtsas ju som att det var helt självklart, eller vad hade du gjort?
Vi hade fint väder oxå...