Namn: Lösen:

Dyk nr: 499, Sala Silvergruva, Första Botten


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2010-06-20
MAXDJUP :
33,2 meter
DYKTID :
48 minuter
VATTENTEMP :
3 grader
SIKT :
10 meter
VISAD :
140 ggr

Lördagkvällen dominerades av att bevaka ett historiskt ögonblick.
Prinsessan fick sin Prins och alla var gulliga! För ovanlighetens skull var vi församlade också gulligt eniga om att det var gulligt.
Nästan så att man saknade Tulle och Gulle i sammanhanget.....

Det straffar sig att vara intresserad av nutidshistoria. Söndagen var som vanligt aptidig och det blev lite sent i säng.
Vi gäspade dock inte, olikt alla anländare när vi kom fram. De var förvisso inte ett smack påverkade av nutidshistorian föregående kväll utan hade andra orsaker... Man blir ju nyfiken!

RW's Van var osedvanligt vällastad dagen till ära. Bak låg en oskuld. Givet att mödomen skulle tas på andradyket!
Lite trög start kan jag tycka. Givet att det var RW som slöade ner snacket. Han var ofin nog att förhöra sig om det fanns nått nytt dykskvaller att avhandla.
Där tog det tvärstopp! Insåg lite deppad att jag dyker för lite och därmed snappar upp nästan noll i form av skandaler och andra skojiga anekdoter.
Det var tyst säkert mer än 30 sekunder innan jag trots allt skrapade fram det sista jag har... Bara halvkul, jag var ju inblandad.

Å andra sidan fick resan för ovanlighetens skull en lite ovanligt seriös prägel med en diskussion kring gaslogistik för två dyk med en stage..
Tapen backades till Cave1 utbildningen om att alltid ha säkerhetsgas vid ingången. Båda skämdes vi som hundar och så var det slutpratat.
Under veckan så hade vi i teamet haft en diskussion om mål och mening i Sala. Obehagligt nog har det smugit sig in en känsla av trötthet kring nybörjarglädjen av att "bara få bada".
Vi hade enats om att mål är viktigt för att vara motiverad att fortsätta. Det jobbiga är att vi måste fundera på det och i bästa fall enas...
Det är i sanning lättare att vara "nybadare"!

Hinner faktiskt med att bli rimligt överens i bilen och hyser gott hopp om att vi minst delvis får med oss det saknade "tredje hjulet" nämligen PZ.
Schwosch och vips så är vi framme. Givet att vi är först, vi har ju åkt längst.
Ett gäng som har gruvan runt knuten och 3 gästande Östgötar. Östgötarna verkade alerta men fick mig att skämmas lite, vilket inte är ovanligt. Resten var intill döden trötta.. :-)
De ursäktade sig med att vi haft betydligt länge på oss att bli pigga...
De sydliga gästerna påstod att vi träffats förr. Själv hade jag inte en susning men ledtråden "Fringilla" tände ett litet värmeljus.. Nöjde mig med att konstatera att jag tillhör "Team Senil" och att det därmed inte är ett dugg konstigt.

Nåja lastar och schwosh, så är vi efter 4,5 minuter nere 155 meter i underjorden med en plan!!!!
Förstadyket ägnas åt att ta tid till andra botten för att möta upp bottenteam samt lite städning av lina sedan förra söndagen. Lite bonus på den djupare delen i dålig sikt.
Gången till schaktet ner till andra botten kan vara grym siktmässigt men en meter upp från linan är det "krispigt". Tidtagning och timing för "rendevous" är nu uträtt och återtåget ägnade vi till att samla in jump, göra gasbyten samt städa lite på mainline sedan förra helgen.
Vi kom upp med ett resultat enligt plan och det kändes bra. Faktum var att vi sträckte lite på oss, sisådär 1dm för ett lyckat dyk utan fadäser..
Sista teamet dyker strax upp och här blir det dagens klo! Med glimten i ögat och under mycket skratt ber en deltagare om att få tillbaka 49 minuter av sitt liv.
Vi skrattar hejdlöst och fnittrar som småflickor åt deras debriefing. Har inte skrattat så hjärtligt i gruvan sedan Asp och Brusell var där.

Får sedan veta att det är bokade besökare till glasutsällningen i Victoriasalen på intågande, så vi samlar ihop våra pinaler och förbereder oss för dyk 2.